Jag tror att jag var en Dalkulla i mitt förra liv. För jag tror att vi är som katter; vi har nio liv.

Några kanske har lite färre och några kanske har fler än nio.

Men eftersom jag inte har bott i Dalarna, så måste jag ha varit en Dalkulla i livet före detta.

För dalmål är den lättaste dialekten för mig att ta efter. Jag behöver bara höra den i någon minut och VIPS så hakar jag på. Om omständigheterna tillåter, vill säga. Folk får ju inte tro att jag driver med dem, förstås.

Det är samma sak med finsk brytning, men det har ju sina förklarliga skäl. Mamma är ju finsk...

När man har tillbringat några dagar i Finland, så märker man att man sjunger med liksom.

Men åter till Dalarna!

Jag hade en gång en handledare som var Dalkulla. Vi satt på ett ”call-center”, kan vi säga.

Gissa vem som pratade som en fullfjädrad Ludvikabo till slut?? Jag till och med antog hennes namn, ”Linda”! Helt crazy! När jag ringde upp någon avdelning inom företaget så sa jag alltså:

”Hej, det är Linda från call-center. Kan du hjälpa mig med en sak?” Efter några sekunder kom jag på att jag sagt fel namn, och utbrast; ”NEJ, jag heter inte LINDA, jag heter Syltan.”

”Ehhh, vet du inte vad du själv heter? Udda!” fick jag till svar.

Detta hände minst två gånger, pinsamt! Snacka om att gå upp i sitt arbete!

Har ni varit i Dalarna?

Där är ju löjligt vackert! Ett sabla vykort, vart man än åker. När man åker bil, så glor man och glor, höger, vänster, höger, vänster. Inte undra på att man alltid har nackspärr när man är där...

(Detta scenario gäller för övrigt även Norge, men det är annan historia.)

Jag har turen att få tillbringa några dagar i Dalarna varje sommar, sen en tid tillbaka,

Tack vare min vackra man! Eller hans släkt, kanske man ska säga.

Nu fattas det bara en Dala-dräkt!

Till min glädje fann jag detta klipp i morse på Aftonbladet.

Nu kan ni alla träna på att bli kullor och masar. Bra va!!

(jag har nu pratat till barnen hela morgonen på dialekt)

http://mittklipp.aftonbladet.se/app/viewMovie.action?id=27190

Denna and-unge är en äkta Dalkulla! Den simmade i en insjö i Gagnef i somras. Till sommaren ska vi bjuda den på barbeque...

Morsning korsning, som man säger i Mooora!

 

MesserSchmitt

6 mars 2009 18:18

Om inte annat så är personer från Dalarna ALLTID roliga. Har haft glädjen att möta mycket dalkarlar i ett tidigare jobb och jag tror aldrig jag har skrattat så mycket

http://www.sjuhundramiljoner.bloggagratis.se

 

Syltan

6 mars 2009 19:23

Håller med...lite granna. I mitt förra jobb däremot, där var just hantverkare från Dalarna väldigt otrevliga och krävande...
(satt i s.k call-center, där man skulle ringa och klaga i och för sig....)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  JAG HAR STARTAT EN NY BLOGG!   GÅ IN PÅ FÖLJANDE LÄNK ISTÄLLET, DET ÄR DET VÄRT - JAG LOVAR!   http://allaroundphotosbydufva.blogg.se     DEN SKA HANDLA MYCKER MER OM MITT FOTOGRAFERANDE OCH VISA NYA BILDER MER KONTINUERLIGT. BLAN...

  Nä nu måste jag skriva av mig lite!! Varje år har en del av Dalarna en fototävling till Miljöalmanackan som delas ut gratis till alla hushåll i det området. Det är andra året jag skickar in 12 bilder (maxantal) och i år var temat "färgsprakan...

Den bästa platsen att skryta på - sin egen blogg!   Två av mina bilder (tema höst) har blivit publicerade i Lokaltidningen Mitt i. En bild (tema skyltar) har blivit publicerad i tidningen Transportarbetaren. Två bilder kommer att finnas med i...

Igår kväll vid 18-19 tiden så for jag iväg med bilen ut på landet (spenaten, tjottahejti, far far away, ja ni hajar). Tänkte jag skulle fota både vacker solnedgång och lite fullmåne (måne på dekis, den var full i onsdags). Gick väl ganska bra, fa...

Idag har min röst lagt av, så jag behöver inte svara i telefon på jobbet. Vilket är mitt jobb annars, alltså. Idag får jag besvara mailen istället. Kan inte säga att de strömmar in just nu ... Så tråååkigt då!      Igår tittade vi hela fami...