Senaste inläggen

Av Synöve alias Syltan - 23 februari 2009 15:41


Jag läste för ett tag sedan en insändare i DN, om färgen rosa.

Att könsrollerna inte satt i själva färgen, utan det var upp till varje förälder att se till lära tjejerna att det var ok att se ut som en prinsessa, men bete sig som en kille, bli smutsig och skrika högt.. Eller lära killen att det var ok att vara kille och ändå gilla rosa, ”tjejlekar” och prinsessor.

Typ...

Är det så enkelt, undrar jag? (Jag sitter inte inne med några färdiga svar här, bara så ni vet! Gör någon, kan man undra??)

De sista tio åren (?) har det blivit en explosion av prinsssor, rosa, glitter och de mjukaste gosedjur. Små "flickrum" inreds från golv till tak med färgen rosa. "Grattis på födelsedagen"-annonser fylls med små prinsessor på korsen och tvärsen. Det finns Bh för fem-åringar...Eeeh??

Däremot verkar det ”grabbiga” vara konstant; dinosaurier, bilar och blått, blått, blått.

Jag har ju en kille som är 18 år (som snart ska rycka in som befäl...snyft!), så jag har lite att jämföra med i minnet. Det ”tjejiga” var inte hälften så ”tjejigt” för 18 år sedan.

Visst, det fanns ”mylittlepony” i rosa och glitter, men jag minns faktiskt att många tyckte illa om det, att det var för mycket! Ha! Det var ju bara en fis i rymden, mot dagens "tjejsaker". (Fast barnen tyckte de var ”ursöööta” förstås! As always!)

Så min grabb lekte med svärd, gillade dinosar, bilar och monster.

Men – han älskade mormors alla glittriga smycken och ville alltid ha nagellack, när jag målade mina naglar. Som bebis hade han även rosa, vita, ljusgula kläder. Han hade gult som favvo-färg i många år. Han älskade roliga huvudbonader.

Nu har jag ett tvillingpar, en av varje sort. (En kille och en tjej, betyder det!)

Eftersom vi har ärvt en hel del kläder till dem, så passar inte allting ”färgmässigt”, om ni hajar.

Just nu har killen en rosarandig mössa, som är för stor för henne och hon får ha en blårandig mössa som – rätt gissat – är för liten för honom. Om han sedan får en rosa napp, blir folk helt konfysa!

När man har två lika gamla barn att klä på några gånger om dagen, så kan man inte vara så kinkig med färgerna. Det är liksom det sista vi tänker på.

Först ärvde vi bara ”killkläder”. Och jösses, det är ganska tråkiga färger i längden, eller hur.

Blått, brunt, beige och … blått till förbannelse. Dystert! Men samtidigt är det praktiska kläder, som båda två kan använda, även om man vill piffa upp det lite ibland. Det är ju skitcoolt med kamouflagebrallor till en rosa tröja, både för tjejer och killar. Tycker jag, iallafall...

Sen ärvde vi ganska mycket ”tjejkläder”. Men nästan inget av det kan ju han använda, sorgligt nog.

Eller ska vi vara så modiga, att vi sätter på honom en glitterrosa top med hjärtan första dagen på dagis?? Han kommer ju garanterat tycka att den är fin!

Det finns ju numera jättefina kläder, unisex, för barn. Men de är skitdyra (oftast) och vad ska vi i så fall göra med alla kläder som vi ärvt, som inte är unisex? Man måste ju vara lite ekonomisk också i detta läge, med två penningslukande tvillingar (Och det har bara börjat, jag vet!!)


Fram till sex (eller sju, minns ej) års ålder, så har killar och tjejer ingen uppfattning om olika kön, om man inte skriver det på näsan, förstås.

Så om man inte säger: ”nej, den tröjan kan du inte ha, det är en tjejtröja” eller ”det är bara tjejer som har nagellack och tofs i håret” , så bryr de sig inte.

Märk väl att jag inte ger något exempel på vad tjejer inte får göra!

Läste nyligen ,att i ordboken finns inte ordet ”flickpojke”, däremot en mängd synonymer på ”pojkflicka”. Tål att tänkas på!

Vi har ju ett ypperligt tillfälle nu att försöka fostra båda barnen till att bli hyfsade könsneutrala!

Funkar väl utmärkt, tills de börjar på dagis... Suck!

För där kommer det garanterat att finnas någon ”snäll” kompis som talar om vad som passar sig, om man är kille resp. tjej. Fast tids nog vet dem ändå, bara det inte blir alltför tidigt.

Och jo, jag tycker det är jättefint med klänningar och jag tycker det är jättefint med rosa!

Men det finns ju gränser.

Tjejerna måste få bli skitiga och kunna klättra i träden och gasta lite och killarna måste få känna sig fina och få pyssla lite och svassa omkring med morsans brudklänning.

För jag tror inte ett ögonblick på att killar som har rosa per automatik blir bögar.

Om så vore – so what!

Det tråkiga vore ju om min dotter inte kommer att tycka om klänningar, bara för att hon aldrig fick ha sånt när hon var liten, så alltså får hon ha det nu... om ni förstår. Eller så blir det en klänningsrevolution, bara för att hon inte fick ha tillräckligt med klänningar... ”Damn if you do, damn if you don´t”!

Och man vill ju inte att sonen blir mobbad, bara för att han har lite rosa på sig en dag i skolan.

Självklart kan det inte ligga i generna, eftersom bilar och rosa inte har funnits i urminnes tider, eller hur. Jag förstår inte dem så säger att det ligger i generna. Hur tänker man då?

Det gäller att hitta den ”lagoma” medelvägen. Det hade ju varit bättre om jag absolut hatade rosa eller absolut inte tyckte att killar kan ha rosa.

Så nu får alla barn hos oss ha rosa, blått whatever...bara de inte fryser!


ANNONS
Av Synöve alias Syltan - 21 februari 2009 16:25

 

Idag har jag både fyndat på loppis och varit på vernissage.

Inte dåligt för lilla Byhåla!

Tre fynd för femton (15) kr totalt! Man blir nästan rörd, eller hur?!

Men jag tror ni torkar tårarna när ni får höra vad det är...

  •  
    • 65 st färgglada små plastpinnar, som man har till plockmat (gamla pinnar, säkert -70tal).

  • En liten plastfyrkant... underlägg eller väggprydnad, vet ej riktigt... (60-tal)

  • En plåtbricka med Disneymotiv och en karta över Californien. (60-tal)

Jag tror att brickan är ett riktigt kap! Jag ska lägga in en bild, så får ni se, har ej tid just nu dock

.

Vernissagen var bra! Det var blandat med skolelever och en ”riktig” konstnär. Fanns en hel del fint.

Så nu blev jag förstås sugen på att måla lite på min redan påbörjade tavla.

Det blir säkert av vilken vecka som helst...


Såg en liten notis på Aftonbladets första sida, när jag stod i kön på Ica.

Det stod att ”din förkylning kan vara cancer”...

På måndag måste jag beställa tid hos läkaren! Det blir säkert en lång telefonkö av alla som verkligen är hypokondriker...

(Nej, jag ska inte ringa, jag lovar! Däremot skulle man ju vilja prata med den på Aftonbladet som har godkänt löpet. Den personen kan ju ta anställning på Expressen istället...)





Precis, Melodifestivalen... Finns inte så mycket att säga om det fenomenet, som inte redan är sagt, vill säga.

Älska eller Hata?

Jag gillar ju musik, så jag tittar (så gott det går, med två små barn i huset) men jag känner ändå att missar jag något, så gör det inget. Så kände jag inte förr om åren.

Är det jag som börjar bli ”gammal” eller är det helt enkelt för urvattnat nuförtiden? (Svara inte på det, är ni snälla!)

De har ju sällan ens hemska kläder på sig, artisterna. För det var ju det roligaste, att kritisera och skratta rått åt div. stolpskott från garderobens värld. Sånt som inte skulle kunna säljas till 80% nedsatt pris på Coop en gång. Och då hajar vem som helst att det är illa! Ack ja, det var tider det...

Som sagt, jag och kidsen glor väl ikväll. De gillar ju att stuffa, små som de är.

Som moteld, får vi väl lyssna på ”U2” och ”Clash” hela dagen i morgon!

Eller "ELO" eller "Mike Oldfield"...Mumma!



(Dags att lägga in lite nytt bilder, märker jag... Och ni har säkert också fått er dos av "vintrig natur i blå ton", eller hur, gott folk!!)

Tjillevippen!

ANNONS
Av Synöve alias Syltan - 20 februari 2009 15:10


Vanans makt är stor!

Vår Lap-top är som en stationär dator, jag sitter alltid vid samma plats och knappar.

Jag glömmer liksom bort alla suveräna fördelar med att ha en laptop. Knasigt, minst sagt.

Men NU kom jag helt plötsligt på att; varför inte sitta i soffan med min laptop i knät

(därav namnet! Nähä?) så slipper jag sitta på stolen i den varma solen, där både jag och datorn blir svettiga.


För en stund sedan såg jag något helt underbart. (Ha nu inga stora förhoppningar, betänk att jag bor i Byhåla OCH är mammaledig...)

Jag kom precis ut från mataffären i Byhåla Centrum och tänkte bege mig hemåt.

Då ser jag en tjej, som hukar sig lite bredvid sin jycke, nacken är i en ganska konstig vinkel (på tjejen, inte hunden.) Jag ser då, det hon redan hade sett; hundbajs. Men vilken simultanförmåga hon ägde! (Inte hundbajset, för jösse namn! Den ligger ju där den ligger och har säkert inga stora tankar om livet och sin framtid. Det borde den haft...)

Tjejen pratar i sin mobil, därav den konstiga vinkeln på nacken, med den vänstra handen håller hon hundkopplet, med den högra håller hon en cigg OCH plockar upp bajset med en påse!

(Det saknades bara en kopp latte, eller hur!)

Flygledartornet på Arlanda; anställ denna tjej, genast!

Jag menar, en annan hade ju smällt av. ”Ånej, jag kan inte prata längre, hundfan har skitigt precis framför mina fötter!!” Och sen hade man blivit så stirrig att man hade eldat upp bajspåsen med ciggen som man hade i näven. Glöd hade ramlat ner på hunden och SCHWOPP så hade stackaren tagit fyr, just när styrelsen för ”Djurens vänner” hade knatat förbi.

Det är därför jag inte röker...


På tal om bajs... hehe

För många, många år sedan var jag av en liten tillfällighet i Bryssel.

DÄR fanns det hundbajs på gatorna, vill jag lova! Det var bara att hoppa slalom.

Men men just precis... jag klarade mig inte speciellt länge, förrän SLOPPS så halkade foten dit.

Det var bara det att jag inte märkte det. Men det tog bara några sekunder att upptäcka det, när bilens fläktsystem så vänligt rörde om den goa stanken. Märk väl; en nytvättad bil av finare karaktär.

Ägaren till bilen var ”Brysslare”, så den galningen bara skrattade och sa ”No problem, happens all the time! It brings luck! (Att klafsa omkring i hundskit, alltså!)

Och det är ju SJÄLVKLART att det betyder tur att klafsa omkring i hundskit, för om det betydde OTUR, så skulle ”Brysslarna” vara världens mest olycksdrabbade folk! SÅ mycket skit fanns det där. Så istället för att plocka upp efter hunden, så hittar man på att det ska betyda tur.

För tur, det vill ju alla ha! Tralala!

(och ja, jag vet att den inte heter ”Brysslare” men ni förstod ju ändå. Och det är huvudsaken, det har självaste Fredrik Lindström sagt! Så det så!)


HA EN TREVLIG!

Av Synöve alias Syltan - 19 februari 2009 14:16


Ibland måste man vara extra smart.

Jag tyckte jag var himla smart igår, när jag köpte två blusar till min dotter.

Hon är visserligen bara 14 månader, så hon får vänta några år innan hon kan använda dem.  Men ändå! För under tiden kan jag använda dem! Smart va!?

Jag får ju dock inte slita ut dem. Hon vill säkert inte ha några gamla, luggslitna trasor. Om bara ett par år, så kan juhon använda dem som utklädningskläder också.

Men hur smart jag än tyckte att jag var, så tittade min man på mig med en konstig blick

”Tar du mig för en jubelidiot, eller...”, tycktes den säga.

”En gör så gött en kan” sa jag inte, men jag hade god lust.

Byxorna som jag köpte var till mig i alla fall.


Jag fick en halvledig dag igår. Skulle gå och få en behandling (nej, inte underredsbehandling) men tyvärr hade tiden blivit dubbelbokad, och jag kom dit i sista sekunden, så den andra patienten fick tiden förstås.

Det var inte så mycket att bråka om (bevisbördan är alltid svår i sådana här fall, även om jag alltid har rätt förstås!) utan jag gick bara vidare till ruta B.

Fikastund! Dock ej med semla...(min man tog tempen på mig när jag kom hem!)

Därtill var jag alldeles för hungrig, så den blev en god macka och två koppar thé. Efteråt hade jag tänderna fulla med vallmofrön... Att jag aldrig lär mig - ”ät aldrig aldrig bröd med vallmofrön. Om du inte vill ha svarta prickar i garnityren, vill säga.” Hur svårt kan det vara?

I morse lärde jag mig i alla fall att säga ”semla” på franska; une brioche garnie de pâte d'amandes et crème fouettée! Hur svårt kan det vara?

Lär er det! Minns vad de gamla skolfröknarna alltid sa: Om jag kommer hem till dig mitt i natten , så ska du kunna rabbla i sömnen: une brioche garnie de pâte d'amandes et crème fouettée!

Inte undra på att man är mörkrädd!


Ikväll blir det ”Antikrundan” och en semla med hetvägg! (Det är det enda de duger till, semlor i 2-pack, att dränkas i varm mjölk och imundigas hastigt. Mums!)

 




Av Synöve alias Syltan - 17 februari 2009 14:53

 

Ni som är sugna på att flytta, men tänker att ni inte har råd/tid/möjlighet osv, kan göra som vi gjorde istället. (Inte för att vi ville flytta.Till det har vi för mycket saker, som ingen av oss orkar packa ner och upp...)

Vi möblerade om, rejält!

Hela huset har fått ett lyft, till det bättre förstås.

Vi gick ju och köpte den där skänken för några veckor sedan. Den där skänken som var för tung för att bäras upp till sovrummet, som det var tänkt från början.

Med följd att vi fick planera om halva huset.

Så skänken står kvar på vardagsrummet, på nytt ställe. (Det var så opraktiskt att ha den framför altandörren....)

Det gjorde att vi fick flytta om den s.k musikmöbeln (en gammal radiogrammofon, som huserar vår stereo och vinylspelare bl.a

Det gjorde att vi fick ta bort det stora röda skåpet, flytta över alla sakerna därifrån till skänken och sen ringa till två starka killar som kunde hjälpa till att kånka upp den till övervåningen.

In med stora, röda skåpet i ”master bedroom”, efter det att stora klädskåpet hade flyttats ut till övre hallen, efter det att det stora vitrinskåpet hade tömts på 1000 saker och flyttats in till lilla rummet, efter det att vi hade burit bort en fåtölj och ännu en radiomöbel. Sedan klämde vi in ett litet skrivbord där också, när vi ändå höll på.

Det blev så gott om plats i övre hallen, att vi skulle kunna hålla danskurser där!

Men lugn, lugn. Snart kommer alla tomma ytor, både på vägg och golv, att fyllas, var så säker.

Vi rensade faktiskt bort lite saker. Det gjorde inte så ont...

En stor matta, som legat i övre hallen och tjänat som fotvärmare vid nattliga blöjbyten, den åkte ut.

Som vanligt när vi har tröttnat på något och inte har plats att ta hand om det längre, så ställer vi ut sakerna på framsidan av huset, skriver en lapp ”VARSÅGODA” och ”Vips” så är det någon glad person som har fått något bra och fint gratis! Mycket praktiskt! Det är ju inte alltid man har tid att sätta in en annons, för att få in några futtiga småpengar. När vi rensar, då vill vi bli av med saken genast! På detta sätt har vi gett bort; två golvlampor av äldre modell (och renoveringsobjekt), krukor av olika slag, växter från trädgården, barnen och div annat smått.

Egentligen skulle vi ha passat på att gå ut på restaurang, nu när vi ändå var barnfria.

Men gissa vem som blev sjuk och ämlig?

Rätt gissat? Husbonden!

(Minnesgoda läsare kanske kommer ihåg vad som hände på bröllopsnatten...Så två gånger av två, när vi har varit barnfria över natten, så har en viss person lyckats sabba den goda stämningen.)

Vi fick titta på TV i fred i alla fall. Alltid något, som den lilla binickemasken sa!

På tal om heminredning; nu har ”Femtiotalsbruttan” lagt in ”Hemma hos Syltan och Saabmannen del 2”. Gå in där och läs och glo på våra saker, vetja! Nu har jag lärt mig, så klicka här!


Hopp tjolahejsan!

Av Synöve alias Syltan - 15 februari 2009 23:04

 


SOM DE SÄGER I NORGE; DET VIKTIGA ÄR INTE ATT VINNA, UTAN DET VIKTIGA ÄR ATT SLÅ SVENSKARNA!!



OG NÅ NOE HELT ANNET:

http://www.youtube.com/watch?v=3bJOdmO8KbE



Av Synöve alias Syltan - 13 februari 2009 22:01

 

Jag har nu lagt till ett kapitel till i "Non Stop Kåserier & annat ljug".

Den är i och för sig inte helt färdigredigerad, så vissa små "fel" kan finnas.

Ni får ha överseende. (Jag hinner ju inte allt, fattar ni kanske. Ibland måste jag skura golvet efter mina turbo-tvillingar, eller så måste jag byta ännu en

b-sblöja eller så måste jag ... ja, slappa kanske!)

Men gå gärna in och läs, om ni får långtråkigt.

Det nya kapitlet heter "Kling klang, klockan slår..."

Och nej, den handlar inte om poliserna i Pippi-böckerna!

Kommentera gärna eller ge betyg. Det finns instruktioner på sidan hur man gör. För att komma till själva "novellen", så klicka er fram här på högerkanten, under "Länkar".

 

Annars då?

Jo, tack! Hela huset sover och jag sitter här som en liten hacker...

Ramlösa i glaset. (Duktig flicka!)

Känner faktiskt inget sug efter en bärs... haha fel fel, coca cola menar jag.

Bärs har jag slutat att dricka. Fast jag hade knappt börjat.

(Bärs betyder öl, ifall jag har några norska läsare. Bajs kan man ju inte dricka heller, inte ens i Norge!)

Jag tvingade mig att tycka om öl, strax efter jag fyllde trettio år.

Det tog ganska många kvällar på krogen, innan jag hittade min favoritsort.

Rätt gissat: ljust och mesigt! Typ "Sol", ett mexikanskt öl, tror jag.

Så det drack jag väl i ganska många år. Det är ju så infernaliskt dyrt att dricka sprit på krogen, så det gick ju bort. Fattig och arbetslös som man var. På den tiden.

Det hände väl ibland att jag hade med mig egen sprit ( i nappflaska...) och köpte bara själva "blannevannet" hos bartendern. (Nejdå, jag skämdes inte. Det gällde att vara iskall och helt naturlig.) Sen gick jag in på damtoaletten och gjorde iordning en drickbar blandning.

Så ni förstår att det var bättre om jag lärde mig dricka öl.

På den här tiden, så hade jag precis lärt känna en tjej,"TurboFlyrre",   men vi kände inte varandra tillräckligt bra, för att hon skulle tycka att jag var helt normal, när jag hade med mig egen sprit i sonens nappflaska.

Men vi är fortfarande vänner idag, tro't eller ej!

Att jag inte dricker öl nuförtiden, har jag egentligen ingen aning vad det beror på. Jag tror att det gick så lång tid emellan gångerna, att det helt enkelt blev dj-t äckligt igen. Men det luktar gott när andra dricker!

Just nu dricker jag "Ramlösa, med smak av granatäpple", som sagt.

Är det någon som är avundsjuk?

(Bättre än ko-piss i alla fall! Se förra inlägget, så förstår ni!)


Godernatter, gott folk!

                                   


Presentation


SYLTANS EGEN BLOGG HAR ÅTERUPPSTÅTT!

Fråga mig

0 besvarade frågor

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Mellan Bergen & Savolaks med Blogkeen
Följ Mellan Bergen & Savolaks med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se