Den ena tvillingen är satt i barnhagen, den andra får sitta i sin matstol och titta ut på ägorna! Hon i barnhagen ( alltså den svenska varianten, inte den norska, som betyder "dagis")  är nu arg för hon når inte blomkrukorna.

Det vore ju skitskoj att rycka ner....

 Varför de är i karantän? För att jag skulle ladda ner lite bilder!

Lunchtime!

Ciao!

Jag har fått en kommentar! Tralala!

Som ni förstår av "Tralala:et" så var den en snäll och positiv kommentar.

Även om jag kanske inte håller med (ännu) att jag ska berätta för min sambo. Det är ju iaf ingen allvarlig hemlighet av typen; otrohet och spritmissbruk, förskingring och smygrökning. Även om man smyger och smusslar lite, loggar ut sig när man hör fotstegen i trappan eller skickar iväg han ner i källaren ett tag till...

Jag skulle ju måla igårkväll istället för att bloggga. Vad hände?

Jo, först pratade vi (jag och min sambo alltså och då menar jag pratade!) tills klockan blev alldeles för mycket.  Sen satte jag mig ner för att måla.

Mycket dumt!  Själva målningen blev inte så dum, men jag satt och petade och petade.  Det dumma var att jag inte hade tillgång till en klocka utan lyfta på lilla rumpan ( även det ett "understatement" skulle nån fräck säga).

Tjohej - klockan blev 00.45 innan jag lade mig!

Med tanke på två små gnällisar på varsin sida som turas om med att gnälla och tappa nappar och snurra runt, så är det inte många timmar kvar till en skön skönhetssömn för en stackars föräldraledig morsa...

Vi har separata rum, min sambo och jag.

(Det gick fort...Vi har inte ens varit ihop i fem år.)

Han sover i den blivande barnkammaren tillika nuvarande stökrummet

(en av flera som vi har, usch!)  Han ska upp tidigt och har ett jobb där det är farligt att vara trött. ( Astronaut?! Rallyförare?! Trapetskonstnär?! Nej!)

Det ska bli väldigt, väldigt kul när jag börjar jobba! Då får jag eget rum!

(undrar om han har hajat det än?? :-) )

Har ni märkt en sak??  Jag använder väldig många parenteser...

(är det dumt?)

Äsch, ni får hålla tillgodo!

Min lille grabb har vaknat. Tänk om en annan fick sova middag tre gånger om dagen!!  Han har en liten favoritplats när jag sitter vid datorn. Han får ju inte komma för nära tangentbordet, men han sitter precis bakom mig vid altandörren och tittar ut på våra ägor. Och kladdar ner fönstret, men vad gör det. Min mamma ska snart tvätta våra fönster....

Vaddå? Hon har ju erbjudit sig att göra det. Jag tvingar inte henne, för jösse namn!  Hon är nämligen pedant ( villket hon med bestämdhet förnekar; " jag är inte rasist, men ... jag är inte pedant, men....)  och jag är, vi är, lite mer slarvsylta!  Hon tvättar sina egna fönster 1 (en) gång i -

håll i er - månaden!!! Va!!!??? Visst, hon är pensionär, but anyway!

Nu har lillstrumpan oxå vaknat. (hörde hur nappen dunsade på golvet.)

Ny favoritlek; hon kastar, vi springer. Men det är en annan historia.

Ciao!

Jag trodde aldrig att han skulle hoppa in i duschen! Min sambo alltså!

Jag är inte riktigt beredd att visa honom detta. Inte för att han blir arg eller så ( min sambo är en snäll människa!) men kan kommer att undra hur jag ska ha tid att blogga, jag har ju tvillingar att ta hand om och så ska middagen stå klart på bordet när han kommer hem! ( näää, det var allt ljug)

Men jag ska välja att måla ikväll, istället för att skriva här.

Jag hinner säkert måla en timme innan ögonen klistar ihop.

Jag skulle säkert få mer gjort om jag slapp springa in till twinsen och stoppa in napparna stup i kvarten, men det är en annan historia!

Skickar med en bild.

God natt och

Ciao!

Jag är så stolt när jag tittar ut genom vardagsrumsfönstret!

(Speciellt om jag undviker att titta på vissa ställen, som fortfarande har mycket, mycket ogräs).

Sex säckar med ogräs och en del plantor jag ville bli av med.

Jag har nog hädat, jag har grävt upp en pion (AAAHH) och kastat i en av säckarna. Men vad f-n!!  Den ville ju inte blomma, hur jag än har försökt att trolla och mutat. Små, små fula intorkade knoppar är allt den ville bjuda på.

Ska en sån få vara kvar i trädgården? Kanske om man har 800 kvm, men jag har bara 213. Inte så bara förresten. När vi var nyinflyttade hade jag stora planer ( på gränsen till storhetsvansinne, jag vet...)  Nu tycker jag att 213 är lite i överkant på vad man pallar med!  Och det tyckte jag innan jag fick barnen. I år köpte jag inte ens några nya plantor. Till baksidan alltså.

Till framsidan köpte jag bara några (20 st) fina, ut mot gatan. Man vill ju ändå hålla stilen...   På baksidan har jag även grävt upp en Malva, en stockros ( men den gav jag bort, jag svär!) och Jättevallmo. NI hör ju på namnet; JÄTTEvallmo! Passar INTE på en liten tomt! Sprider sig som en löpeld den med. Höstastern åkte oxå all världens väg! Alltså till svarta sopsäcken. Ikväll kommer den åka all världens väg när min sambo kör allt till tippen. (Den producerade inte heller några blommor, inte ens knoppar = dödens lammunge!)

Håll i er - vi har även huggit ner en fullt friskt plommonträd - med goda plommon!!  Men för tusan! Det låg plommon precis överallt, getingarna var helt galna och vi fick ändå ont i magen av alla plommon. Nu står det ett fint förråd där istället. Gissa om vi ångrar oss...  Nej, vi ångrar oss inte!

Eftersom vi är släkt med arten Ekorre, så har vi ganska mycket saker.

( ett "understatement" som våra vänner skulle säga)

Enkel lösning; hugg ner träd, bygg ett förråd.Inte av plommonvirket alltså.

SÅ duktig är inte min svärfar. 

Nu är min minsta lilla kille lite kinkig...

Ciao!

Måste bara testa hur man gör för att visa bilder.

Så jag tog den bästa!  (nej, nu ljuger jag allt!)

Men den är ganska cool ändå.

!

Ja, nu vet jag hur man läser av sin besöksstatistik...

Alltså, jag förstår den oxå!  Så jag ska inte tro att ingen har varit här!

Trevligt!  Undrar vilka ni är??  :-)

Undrar vad jag ska skriva om?

Lite trivialt; min rygg värker!  Har varit ute i trädgården och gjort ett dagsverke! Det är fantastiskt vad ogräs kan växa ohämmat!

I min trädgård har de fått vara  i fred sedan maj månad...

Det är inte så man ska sköta en trädgård. Fy mig!

Varning - plantera aldrig krysmynta, eller citronmellis, eller akleja, eller prästkragar, om du inte har en stor tomt. ( nej, det är inte ogräs, jag vet, men de uppträder minsann som det!) Och krysmyntan har ett fantastiskt rotsystem. Bra för den, men jobbigt för oss människor.

Fast det är ju bra motion att gräva i trädgården för all del.

Hur är det? Ska jag vara helt anonym ( då får jag nog radera min presentationssida!) eller ska jag bara vara lite anonym eller helt öppen?

Vill nog inte vara helt öppen...  Jag har ovanliga namn och bor i en liten håla. Tänk om jag skriver nåt dumt, nån blir arg/ledsen/sårad eller bara himla irriterad.  Men det kanske är himla fegt att sitta här o skriva och kanske raljera över någon och sedan inte stå för det helt öppet...

Fast det är ju därför det här med internet ( en liten modefluga!) har blivit så stort. Alla har nåt att säga i skydd av anonymitet. Vi är ett gäng fegisar, i skydd av grupp så kan vi mobba och håna eller bara säga helt korkade saker.

Men just nu är jag iaf lite anonym, men om min syrra (sambo, kompis, son) skulle slinka in här av en slump, så förstår de ju att det är jag!  Men kanske bara 5% av mina arb.kamrater skulle förstå, eftersom de inte känner mig så väl. 

För hur ska man skriva egentligen?

Som om hela världen kanske läser, eller som om ingen ändå läser detta??!

Jag skriver nog som om tio personer iaf läser detta! Det känns ok!

Nu ska jag gräva i min minimala radhusträdgård. Solen skiner och alla är glada!

Ciao!

(redigerad sida(

Jag skrev att jag inte var speciellt imponerad över vad andra bloggare skriver om.  Det känns som om mycket är väldigt trivialt.

Men det kanske är det som är grejen...

Det kanske finns många människor som vill läsa om andras trivialiteter.

(då menar jag den typen av text när man nästan berättar att man torkar sig i rumpan när man är på toa!)

Tankar är en helt annan grej, det är inte det jag dissar.

Sen var det ju väldigt många "modebloggar".  Många bilder på sig själv och dagens klädval.

Jag tror att jag är för "gammal" för att läsa sånt och  jag är ju faktiskt inte speciellt modeintresserad heller. Så det lämnar jag därhän utan några elaka kommentarer.

Jag vill ju för allt i världen inte låta förmäten!

ciao!