Titta vad jag hittade på internet ... min egen blogg!!

Kanske dax att ta upp den röda tråden igen, den har blivit djävligt blek.

Om 1 månad så är det 2 år sedan som jag lade ner bloggen.

Nu när jag hittade den igen av en slump så började jag läsa och läsa och läsa alla gamla inlägg. Snacka om gamla minnen som dyker upp! Mycket bättre än  den lilla dagbok/almanacka som jag har haft och plitat ner lite stödord med liten oläslig stil.

Jaha - vad ska jag skriva om då????

Ingen djävla aning ...

Jag kan skriva om att jag sumpa en extra inkomst på 9000 spänn idag.

Känns ju sådär ...

Jag kan skriva om att jag fick ett fadderbarn i måndags.

Aleksanders 10 år, bor i Lettland.

Känns jättebra!

Jag kan skriva om att jag fortfarande sitter på detta djävla mög-jobb och jobbar mellan 9-15:30 varje vardag.

Känns ok ....

Och jag kan skriva om att jag fortfarande är gift med samma man och att mina tvillingar har blivit 2 år äldre, alltså snart 4 (i december).

Känns underbart!

Och jag kan framför allt skriva om att det är inte säkert jag skriver nåt mer här på bloggen. Vet inte om jag är tillräckligt motiverad att hålla igång en blogg som knappast kommer innehålla något om "dagens outfit", "dagens måltid" eller "dagens självporträtt". Inte kommer den innehålla några skarpa politiska analyser, upprörda ord om självmordsbombare eller tips om hur du kan pynta ditt hem tills den bågnar och rasar i ett jordskred nerför Storgatan. Den kommer i varje fall inte handla om shopping, skor, smink, bantning, heminredning och kärleksmums.

Känns som jag har fått in en fin och vänlig ton redan nu.

Vad säger ni? Hakar ni på? Kommer ni vara trogna läsare?

Och jag kommer inte avsluta dagens blogg med "puss och kram" utan mer ett stillsamt "skit på dig!" ;-O

NU har jag bestämt mig!

Jag lägger ner verksamheten på denna blogg!

(Åh nej, gråt inte kära vänner, gråt inte!)

Men den tillför inte mig någonting längre.

Och det är ju det som ska vara drivkraften, eller hur.

Ni håller nog med, så sluta snörvla och torka kinden!

Den kommer att vara öppen ett tag till, sen kommer jag lägga in om

lösenordsskydd, tills jag vet vad jag ska göra med en del texter som

jag har skrivit. (Ifall ni nu skulle undra…)

”Sörj inte över att jag är borta  -   gläds åt att jag har funnits!”

Häpp! Häpp! På väg mot nya äventyr här i livet!

Jag var på 50-årsfest igår.

Idag har jag ögoninflammation i vänster öga.

Är det ett samband eller en ren slump?

Det är söndag morgon och jag har varit vaken bra över tre timmar redan!

Gissa om jag har småbarn!

Som inte bryr sig ett dyft över att morsan var på 50-årsfest igår.

Eller har ett igenkletat öga i fejset.

Idag ska jag träffa en kompis.

Vi kanske ska gå i skogen.

Men jag hörde igår att svampsäsongen nog är över.

Vad fan ska vi göra i skogen då, kan jag undra?

Bli blöt i rumpan, snubbla i alla lövhögar, få vattendroppar från alla grenar rakt ner i nacken,

trampa i diverse bajs och äckliga, kletiga gamla svampar, få revor i ansiktet av grenar och kvistar, gå vilse och framför allt;  gå hungriga och törstiga, för närmaste café ligger lååångt därifrån!

Jag kanske ska föreslå en eftermiddagsbio istället ...Med efterföljande besök på "Vetekatten" - stans bästa fik!

(Stan som i Stockholm alltså. Vad stans bästa fik i  Göteborg, Uppsala eller Umeå heter, har jag ingen aning).

Kan man köra bil med bara ett öga, tro?

Jag menar, jag kommer köra bil med mina armar, händer och fötter och framför allt - insidan av skallen.

Jag är ju ingen akrobat heller!  Men som minnesgoda läsare kanske minns, så har jag en liten läcker ögoninflammation i vänster öga.

Trevlig söndag då!

MEN HALLÅ DÄR, ALLA GLADA OCH TROGNA LÄSARE!

Vad håller er uppe?

Väntar ni förtvivlat på några ord från mig?

Är det värt det?

Jaha, ok,vad trevligt!!

Men tji schysst inlägg!

Inläggen jag har i skorna är mer upplyftande än detta, ska ni veta!

Ni kanske undrar om det inte har hänt något i stackarens liv.

Och det har det ju, förstås.

Men inspirationen att knappa ner det på datorn har inte infunnit sig.

Det har varit mer  "men vem fan bryr sig och jag orkar fan inte iallafall" ...

Jag har ingen must kvar i kroppen och knoppen.

Jag lider av olidlig trötthet, på gränsen till abnorm tröttet, på gränsen till levande död, med tuuunga ögonlock.

Jag lider även av irritation, nedstämdhet, oro, huvudvärk, myrkrypningar, obalans och ont i fötterna.

Lägg till lite bortdomningar i händer/fötter, svaghet i händerna, extrem håravfall och koncentrationssvårigheter.

Vad får man då?

a) olycklig kärlek     b) olycklig barndom   c) abstinens av div.droger    d) 45-årskris   e) Vitamin B12-brist

Just precis, B12-brist!

Nyligen upptäckt, antagligen flera år gammal.

Förhoppningsvis svaret på många konstiga symptom som man släpat på.

Och jag som har tänkt att påbörja ett skrivprojekt nu under hösten...

Undrar om det finns kraft till det?

Hoppas, för hjärnan poppar för fullt med bokstäver!

Så, är ni nöjda nu, när jag har skrivit lite till er?!

Det blev inte roligare än så här... sorry!

Jag kan i och för sig avsluta med en vits, men det känns lite krystat kanske ...

Trevlig helg och så undrar jag var Mofs har tagit vägen?? Någon som vill berätta för mig?

Jo, jag glömde säga att jag även lider av minnesförlust ...

Jag har varit utan bröst...  nej jag menar röst i flera dagar!

Så hoppas ni kan höra vad jag skriver, för högre än så här blir det inte.

På jobbet i fredags så fick jag pyssla med annat än att prata med människor i telefonen.

Men det är jobbigt att ta hand om små barn, när man knappt kan prata.

Jag skulle ha åkt till Gagnef (Dalarna) i dag, med svärfar, svärfarbror och svärfarmor.

Men det var tyvärr bara att hoppa över.

Svärfarmor och jag skulle besöka den vackra handelsträdgården i Bäsna

och sen shoppat loss på Dalarnas största loppis; Tulavippan!

Gubbarna skulle gå på Clas Ohlsons årsstämma och lyssna på tråkiga rapporter och äta smörgås.

Fast jag förmodar att de åkte utan mig.

Men imorgon blir det i alla fall någon/några loppisar här i trakterna av Byhåla.

Måste hitta en plånbok med måtten 10 x 13 cm, till pappa.

Han fyller år på måndag - hela 85 (åttiofem) år fyller han!

Fast det kan man inte tro, utan man skulle väl gissa på ca 10 år yngre.

Tyvärr, som det verkar, så kommer inte jag att ärva hans hud ...

Det blir nog mer av morsans rynkor ...

Årets mest onödiga TV-program: Kändisdjungeln!

Varför inte skriva ett inlägg idag, nu när jag ändå har varit vaken i fyra (4)

timmar denna sköna söndagmorgon ...

Jo, ni läste rätt: fyra timmar redan och klockan är nu alltså halv10.

Det betyder att jag vaknade halv6.

Eller rättare sagt:

Jag blev VÄCKT av mina två små illbattingar till tvillingar!

Lillkisen satte på klockradion och jazzade loss till Erik Gadd minsann.

Lilltösen vaknade förstås.

(Nähä??!)

Det var bara att gå ner till köket och koka havregrynsgröt.

Sen var det bara tv:n på, sätta dem i soffan och lägga mig mittemellan och snarka in medan dem tittade på kvalitetsTV!

Barnens far då, kanske ni undrar.

Och det med rätta!

Alltför ofta får man höra hur vi mammor släpar oss upp medan barnens far ligger kvar i sängen och drönar, alltför "trötta" för att ens höra att barnen har vaknat.

Men icke i detta fallet!

Maken klev upp redan 04.40

Bara för att det är så skoj att åka 25 mil till en Saab-marknad och sälja diverse Saab-delar till andra glada Saab-entusiaster hela söndagen.

Förhoppningsvis kommer han hem med pengar och inte ännu mer Saab-delar än vad han hade med sig när han for!

Jag undrar när Ica öppnar, så att vi kan gå iväg och köpa lite mjölk ...

Häpp!

Ja, det här skulle vara min första dag på jobbet, efter sju veckors ledighet ...

Men vad händer?

Jo, jag måste vara hemma med sjuka barn!

Chefen blev säkert skit-impad ...

Jo, jag blir hemma i morgon också.

Och till råga på allt så börjar jag få ont i halsen ...

Idag har jag köpt torr-pastellkritor!

Dags att prova lite nya vingar, eller hur!

Jag hade ju utställning i helgen och det kom väl "sådär" med folk.

Jag sålde lite vykort på foton som jag tagit och det var ju skoj!

Särskilt motivet med liljekonvalj var populär, för de sålde jag slut på.

Nu vill jag inte vänta ett helt år tills jag får ställa ut igen,

så jag ska luska och leta och fråga och kolla och böna och be -

att jag får ställa ut någon annanstans.

NU ska jag gå och lägga mig! Det är alldeles sant, fast klockan "bara" är knappa 21.30

Fridens liljor, gott folk!

 ... eller snarare; synd om Syltans blogg!

Stackaren är ju alldeles utmobbad!

Slängd på sophögen.

Utkastad till vargarna.

Tråkig och händelsefattig.

Blek och på botten av brunnen.

Ensam och läst av få.

Inspirationslös, kasserad och utskämd.

Bloggens matte har hittat nya kompisar!

Fast ...

Det ryktas om att matte återkommer till bloggosfären.

I september.

Och det är ju snart!

Då ska matte även titta in till alla gamla bloggarkompisar

och läsa, uppdateras och njuta av Mofs, Jag idag, Camilla och Ann-louise!

Bland många andra förstås.

Här kommer en favorit i repris: